torsdag 27 februari 2014

Fredagsrapport!

Så, efter en vecka där maten inte fungerat riktigt, och där feber satte stopp för träning måndag och tisdag får jag vara mycket med att jag idag väger in på 82.4 kg!
Bara 2.5 kg tills jag når mitt första delmål, 79.9.
Psykiskt är det viktigt för mig att bara komma ner på 70-sträcket. Så nu kör vi på kommande vecka och klämmer ytterligare ett halvkilo eller ett ett helt kilo! Happy friday alla!! :)

tisdag 25 februari 2014

Yes! Den går igen! Men det ser förjävligt ut.

Har ni också en jacka, byxor, klänning eller liknande som ni vet har passat. Som satt som ett smäck, som ni kände er som a million bucks i?
Vi alla har dom. Dom kännetecknas av att dom är i små storlekar och hänger längst in i garderoben.
Ta fram dom! Häng upp dom på väggen, gärna köket brevid kylen eller i vardagsrummet som en ny tavla. För varje gång du ser den där tänker ni; fan vad snygg jag va i den.
Hänger den längst in i garderoben eller förrådet ser ni den aldrig och då kan den inte motivera er!

Jackan köpte jag för ca 3 år sedan och är strl 36. Men det är mckinley så den är mer en 38. Det är min motivationsjacka, kände mig som den snyggaste bruden i stan i den jackan. För drygt ett år sedan provade jag jackan, för skojs skull. Det var ca 10 cm kvar innan blixtlåsen ens fick kontakt med varandra. Nu går den igen! Dock är det på korvstoppningsnivå, så den går defenitivt inte att använda än. Men den hänger framme och motiverar mig varje dag! 

söndag 23 februari 2014

Köp!

Den här boken ska ni satsa på om ni vill börja träna hemma, och bli av med vetedegen på magen, oavsett hur vetedegen hamnade just på din mage. Efter en graviditet, för mycket bullar eller bara av ren lathet. Mamma, nybliven mamma, gammal mamma eller inte mamma alls, övningarna kan glras av alla som har en kropp. Det är inte en bok som fokuserar på att gå ner i vikt. Den här boken fokuserar på att stärka din kropp. Stark är det nya smal! Investera i de futtiga 179 kronerna och var snäll mot kroppen!

onsdag 19 februari 2014

Pippa eller springa i ekorrhjulet?

Har du massor av sex med din partner, är sex inget problem, samma fenomen med pengar, har du massvis av dom, är inte pengar viktigt.
Hur många småbarnsföräldrar har massvis med sex? Dom finns, säkert, jag har bara aldrig träffat några.
Det sorgliga, eller den krassa sanningen är att jag minns fan inte när jag hade sex med Mats sist! Beklämmande, minst sagt! Denna tanke höll mig vaken i natt, och jag insåg att det måste finnas en lösning på problemet.
Förr, hade vi massvis med sex, jämt! Som alla nykära såklart. Men vi var nykära länge. Dock inte så länge som jag kunde önska, jag blev gravid ganska tidigt i förhållandet, ca 10 månader.  Men då hade vi hunnit köpa hus, renovera och flytta in. Inte för att vi blev mindre kära för att vi köpte hus och jag blev gravid, men prioriteringarna ändras och all tid man förut hade tillsammans måste distribueras om lite.
Innan jag blev gravid, och innan dom små kom ut, hade vi naturligtvis en helt annan vardag tillsammans.
Vardag och helg bestod av mycket fest och socialt liv. Under helgerna fanns alla tillfällen till romantik och älskog. En långdragen kyss innan någon av oss skulle iväg på jobb, träning eller andra möten, kunde lätt resultera i en snabbis i soffan.
Vi duschade ofta tillsammans, vilket såklart resulterar i något mer än bara shamponering.
Vi sov, i SAMMA säng, NAKNA. ALLTID. Två människor som älskar varandra, kryper ner i sängen tillsammans, tätt intill, inte fan somnar man på varsin kudde, rygg mot rygg.

Det fanns så många möjligheter och tillfällen i den sortens vardag.
Så jag tänkte, finns det verkligen INGA tillfällen från det "gamla" livet man kan applicera på det "nya" livet?

Spontansex i soffan?
Kan bli knepigt, vart gör vi av ungarna?! Låser in dom på rummet? Lägger dem i spjälsängen? Än så länge kommer de ju inte ur den! Vänder upp och ner på spjälsängen då det blir en mini-mini-hage?
Nej, så gör man ju inte...

Sex i duschen?
Denna skulle kunna funka, ungarna är ju inte med i duschen. Problemet är att anledningen till att ungarna inte är med i duschen är att den andra föräldern underhåller ungarna så att förälder nr 1 kan duscha. Ofta försöker Mats duscha på jobbet, för att det ska bli ett moment mindre här hemma på kvällarna.
Men gört i duschen när ungarna somnat?! tänker ni nu. Eller bara gört när ungarna somnat, punkt!
Inte så lätt...Låt oss nu undersöka det sista alternativet:
I sängen, när ungarna somnat.
Ok, hade vi en unge, låt oss säga Gabriel vore det hur lätt som helst. Han somnar i sin egen säng, i sitt eget rum utan skrik, panik, gråt och tandagnisslan. Han är briljant på att somna. Mamma älskar honom för det! Men nu har vi ju också hans tvillingbror, Joel. Han gör precis tvärt om från vad Gabriel gör.
Här har vi alltså två barn, som är lika gamla, fått samma uppfostran och har samma förutsättningar. Men ack så olika. Joel somnar med en jävla massa tur ca 1 timme från det att vi börjat nattningsprocessen. Ofta drar det iväg till att klockan hinner bli halv tio innan han kommer till ro. Och då sover han fortfarande i VÅR säng. 
Försök o pippa brevid en 20 månaders i samma säng, utan att störa och väcka honom. Lycka till!
Problemet är att kvällen är ju liksom inte slut där, när ungen väl sover, i vår säng, ska resten av sysslorna göras innan man får ta kvällen. Hunden ska ut på kvällskiss, köket ska röjas, tvätten ska vikas, ja ni vet. Man måste ju fortsätta springa några varv i det där ekorrhjulet innan man kan kliva av för dagen. Och hoppar man ur hjulet för tidigt en kväll o skiter i att vika tvätten, plocka ur diskmaskinen och pippar istället, jävlar vad man får pinna på i hjulet nästa dag för att komma ikapp!
Är det värt det?
Pippa eller springa livet ur sig i ekorrhjulet? Det verkar vara den stora frågan...

Jag tror mig ha kommit på en lösning, som passar just oss. Svaret är, en ny säng! Inte till oss, nej, en ny säng till Joel!

Efter att vi har sprungit klart i våra ekorrhjul är det dags att flytta Joel, från vår säng till hans spjälsäng, som står i VÅRT rum. Den står i vårt rum för att han nyligen har haft en period av mardrömmar och vaknat ofta på nätterna.  Vi fann det då enklare att ha honom nära så att vi snabbt kunde trösta honom och han somnade då om fortare. Så när ungen väl är flyttad och förhoppningsvis inte vaknat, är klockan ofta runt 23:00.
Ska vi pippa nu??
Nej du tack, godnatt är en bättre fras. Måste ju upp i morgon och springa några hundra varv i det där jävla ekorrhjulet!

Men!
Om vi nu köper en ny säng till Joel, vilket det ändå snart är dags att göra, så köper vi en riktig säng.  Inte någon sån där växasäng som kostar rôva, som dom ändå växer ur snart, hörs ju på namnet, utan en "riktig" 90-säng.  Det betyder att vi kan ställa sängen i Joels rum, och natta honom där. För i en 90-säng får ju en vuxen och Joel lätt plats, alltså kan han nattas i samma säng som han sedan sover i, vilket naturligtvis är bäst i alla lägen, och det man strävar efter.
Problemet mer eller mindre löst! Förutsatt att det fungerar...

Det tog mig ca 4 timmar att komma på den här lösningen, ett antal snurrningar i sängen och tillpuffning av kudden, två vändor till nedervåningen varav ett toalettbesök och ett glas vatten. Inte för att jag var törstig utan för att jag inte kunde sova. Märkligt hur man tror ett glas vatten löser alla problem.
Fast vad vet jag, det kanske var just ett glas vatten som förde mig till idèn om Joels nya säng...

Nu ska vi sätta denna plan i verket.
Önskar oss all lycka i projektet!

söndag 9 februari 2014

Levande död

Jag kan fortfarande se ditt ansikte framför mig, levande, klart och vackert.
Jag kan fortfarande höra din röst, höra ditt skratt och höra din sång.
Jag kan fortfarande känna din doft av varma sommardagar, jordgubbar och cognac.
Jag kan fortfarande höra hur du säger mitt namn, och kallar mig för din fina fina.
Jag tycker om att vara i rum där du har varit.
Jag tycker om att röra vid saker du har rört vid.
Jag tycker om att göra saker du tyckte om att göra. 
På det viset känns du lite mer levande.
För jag pratar fortfarande med dig, som om du vore i rummet intill.
För i mitt sinne är du lika tydlig i dina konturer som om du aldrig hade dött.
För i mitt sinne är du lika levande, klar och vacker som alltid.
Så länge jag finns, finns du.
Jag älskar dig, min fina fina pappa.

Gravidkilon

Ni vet den där lilla fettvalken (ok kanske inte lilla, i alla fall på mig så är nog gigantiska rätt adjektiv) man har på magen, typ navelhöjd, den är fantastiskt praktisk!!
Många kvinnor har den, men det beror ju också naturligtvis vilken kroppsform man har. Men har man några trivselkilon, och det krävs inte så många trivselkilon för att denne lille vän skall uppenbara sig, och så lägg till lite barnafödande på det så är nog ändå antalet kvinnor ganska många som har denne lilla vän som liksom lever sitt eget liv där på magen. Den är lite som en helt ny kroppsdel. Lite som en extra arm fast i sladdrigt format och utan styrsel i riktigt. Men vet ni vad, alla sköna vackra mammor därute, den är oerhört praktisk.  Den är inte snygg på något vis, och den får en att bryta ihop inför varje bikinisäsong. Men använd den så länge ni har den kvar! När ni lyfter upp era barn, tänk så praktiskt det är att sätta ungen på den där lilla hyllan.
Eller när ni ska plocka ihop alla leksaker som ligger spridda runt omkring i varje rum, gör ni då inte som jag att ni sätter den där lådan på hyllan och börjar plocka!
Likaså kan Tvättkorgen dra nytta av att det finns en liten hylla att vila på, samt vedkorgen. Tänk om man var rak som en planka! Då skulle armarna få jobba hårt att hålla uppe en 15-kilos på höften! För att inte tala om alla andra delar på kroppen som får slita ont. Det finns många bra anledningar att ha den där lilla avlastningsytan på kroppen! Särskilt när man är mamma och tillhör "det bärande folket".
Dessutom strävar ju alla människor efter avlastningsytor och förvaring idag. Så utnyttja era fina avställningsytor medan ni kan!! För rätt vad det är får ni för er att det är dags att göra er av med den där hyllan och trivselkilona, mammakilon eller vad ni nu kallar dem, och sträva efter den så kallade öppna planlösningen, där det liksom inte finns några väggar eller veck som tar i när man stryker en hand över kroppen.
Jag ämnar utnyttja min hylla till max, så länge den finns kvar. Jag kommer dock inte att gråta när den försvinner, för jag blir bara gladare och gladare när den vecka för vecka minskar. Fördelarna med att slippa bada i vassen väger nog tyngre än hyllan...

Följ min viktresa som jag kommer att dokumentera i den kommande kategorin "vägen tillbaka". Jag kommer att lägga upp vikt och mått hur kropoen förändras, recept, tips hur jag får det att fungera ( kör 5:2) och givetvis bilder, för att sporra mig själv! 
Hoppas vi hörs!